Att rädda Östersjön är vår gemensamma angelägenhet

Östersjön, detta vackra hav med sina tusen öar och sparsmakat vackra fauna och flora, mår inte bra. Ännu en sommar har gått med exceptionell och giftig algblomning, ett sjukdomstecken i ekosystemet främst på grund av övergödning. De döda syrefattiga bottnarna breder ut sig, med dramatiska följder för djur och växtliv och också för oss människor och vår relation till havet. Östersjön är ett av världens sjukaste hav.

Visst har åtgärder gjorts i Sverige, med reglering t.ex. för jordbrukets gödsling, djurgårdars gödselhantering, för vattenrening och avlopp. Likväl är minskningen av kväve och fosforutsläpp till havet så pass liten att vi vid nuvarande nivå inte kan förvänta oss att se någon förbättring av havet under överskådlig tid. Många andra länder som Polen och Danmark har betydligt vagare lagstiftning som innebär än större utsläpp. Det är nödvändigt att Sverige som den största strandägaren och som ett framgångsrikt land tar ledningen i ett offensivt arbete att rädda Östersjön.

Svensk lagstiftning kan utvecklas, och trimmas för att minska övergödningen. Men det handlar också om att etablera nya metoder inom svenskt jordbruk och utan att äventyra dess konkurrenskraft. Intressanta lokala vattenvårdsprojekt s.k. LOVA projekt (Länsstyrelserna) pågår i t.ex. i Sörmland, där man med kalkning minskar näringsläckaget, och ändå upprätthåller goda skördar. Sådana metoder bör uppmuntras och implementeras. Sverige kan offensivt ta täten och driva dessa frågor också inom EU.

Där har kloka politiska beslut tagits angående utkastförbud av fisk och fiskekvoter, bl.a har Christofer Fjellner (m) varit pådrivande. Torskbeståndet har repat sig efter en svår kris omkring år 2005. Dock är beståndet ännu av för liten storlek. Att det finns stor torsk i havet är viktigt för ekobalansen då den delvis kompenserar för övergödningen i näringskedjan. Det är glädjande att EU-arbetet i denna fråga fungerar och viktigt att det följs upp och implementeras snabbare än vad som varit fallet.

Vad gäller enskilda avlopp torde den svenska lagstiftningen kunna differentieras för att få bättre effekt. Helt olika förutsättningar råder vid olika lägen och i olika delar av landet. Kunskap och upplysning till sommarstugeägare är också av vikt.

Forskning och utveckling är nödvändigt, för att minska belastningen på havet, inte minst med tanke på kemikalier som idag inte tas om hand av reningsverken. Min bedömning är att efterfrågan på miljövänliga produkter kommer att stiga snabbt, en utveckling som bör uppmärksammas på alla fronter.

Som konsumenter kan vi alla göra skillnad. Den som vill värna Östersjön kan t.ex. undvika kött från belastande industriell produktion, och överhuvudtaget välja produkter som odlas genom ett kretsloppstänk. Vi kan också minska den kemiska belastningen genom att använda tex hygienprodukter med relevant miljömärkning.

Östersjön är vår gemensamma pärla, och allas vår angelägenhet.

| Okategoriserade | 1 kommentar

”Alla länder har en krigsmakt, sin egen, eller någon annans”

Det kan ordas mycket om nedläggningen av svenskt invasionsförsvar, på ett par årtionden försvann de flesta av våra regementen och värnplikten avvecklades. Endast mindre delar kvarstår, kopplade till ett sk insatsförsvar och utan ambition att kunna försvara Sverige.

Nu står vi där vi står med ett alltmer oberäkneligt och hotfullt Ryssland i vårt närområde. Regeringen har aviserat satsningar på fler JAS-plan, fler u-båtar och nya luftvärnssystem. Utan tvekan har trenden vänt.

Det kommer att ta tid innan vi har en reell försvarsförmåga igen, innan dessa beslut slår igenom med effekt. Men från politiskt håll måste vi omgående och konstruktivt jobba framåt och fokusera på förbättringar som steg för steg leder till stärkt försvarsförmåga.

Försvarsmakten behöver omedelbart, mer folk och mer krut, för att de olika vapenslagen skall bli funktionella. Flygvapnets basorganisation behöver personal för att JAS-planen skall kunna flyga, flottans korvetter behöver bemannas så att de kan öva, och armén behöver utöka sitt artillerisystem som idag är anorektiskt. Därtill behöver försvaret av Gotland stärkas.

Det har funnits en godtycklig tro från svensk politik, att vi skall få hjälp från andra västländer vid militärt hot. Något som Nato med all önskvärd tydlighet nyligen förklarat, inte kan gälla för icke medlemmar. Vi Moderater är för Natomedlemskap. Att vi skulle förhålla oss ”neutrala” till ett hotfullt Ryssland som bryter mot demokratiska regler och folkrätt, det är för mig en absurd tanke.

Positivt är att vi har mycket vassa delfunktioner och många riktigt skickliga människor med stort engagemang inom försvarsmakten. Vid de många utlandsmissionerna har gedigen kunskap och erfarenhet samlats, som vi inte kunnat tillgodogöra oss på hemmaplan. Det är en grund av fast urberg som vi nu kan bygga från, även om resan är lång.

Viktigt är att förtroendet mellan politiken och försvarsanställda blir bättre. Till viss del bottnar misstroendet i ekonomiska frågor. Skillnaden mellan vad regeringarna har förväntat sig att få ut av respektive försvarsbudget och vad som verkligen åstadkommits har varit stor och också kallats ” svarta hål”. Alla verksamheter måste i ett avancerat högkostnadssamhälle leta efter kostnadseffektivitet och smarta lösningar, det gäller även försvaret. Men anslagsnivåerna måste å andra sidan också bottna i realism.

Att utveckla vårt nya försvar så att det i verkligheten blir funktionellt är en av Sveriges stora och viktigaste utmaningar som regeringen nu tar sig an. Mot regeringen står vänstern, miljöpartiet och feministiskt alternativ, som alla är för nedrustning, mer eller mindre.

Försvaret är vår försäkring som skall garantera oss suveränitet, frihet, demokrati och mänskliga rättigheter. Att Sverige inte lämnar säkerhetsvacuum är viktigt för hela Östersjöregionen. Vi är många som vill att Östersjön skall vara ett ”Frihetens hav” omgivet så långt som möjligt, av demokratiska stater.

| Okategoriserade | 3 kommentarer

Värna svensk integritet istället för en obefintlig neutralitet

Det drar ihop sig allt mer i Europa, snart på dagen 100 år efter första världskrigets utbrott. Utvecklingen i Ryssland tog inte alls den vändning vi hade önskat, efter murens fall.

Putin har fört in Ryssland på en farlig väg. Med lögner och propaganda färjad av KGB och Sovjettiden, har han pushat väst framför sig. Alltför länge såg väst med godtrogna ögon Ryssland och försökte bygga broar på alla sätt. Något som Putin kallt har utnyttjat för att genom osunda och falska genvägar bygga upp den stukade ryska självkänslan i en uppblåst nationalism.

Vi är tillbaks i ett nytt kallt krig.

Hur förhåller vi oss i Sverige? Även om vi inte för närvarande är militärt hotade måste vi lära läxan. Ett funktionellt försvar är något vi måste ha som en försäkring mot militärt angrepp så länge vi har en stor granne utan demokratiska och folkrättsliga traditioner. Försvarsminister har också aviserat omfattande satsningar, dessa ligger dock långt fram i tiden. Att få upp svensk försvarsförmåga i detta nya kalla krig tar mkt lång tid.

Bland annat därför bör Sverige gå med i Nato. Det är den enda realistiska lösningen på att vi skall kunna hävda vår suveränitet i ett nytt kallt krig som kan utlösa oväntade scenarier. Behovet av ett försvar värt namnet är även nödvändigt för att vi psykologiskt skall stå raka upp mot demokrati och mänskliga rättigheter och inte tvingas kompromissa med dessa grundläggande värderingar.

Ett realistiskt försvar är likväl viktigt för att skydda svenska ekonomiska intressen och svenska jobb. Även om många svenskar delvis blundar och hänvisar till en bekväm neutralitetstradition, så gör inte resten av världen det. Skulle Facebook lagt sina serverhallar i Luleå i dagsläget?

Utvecklingen präglas av global utrustning. Det är trist. Men Sverige måste ha en realistisk plan och ett förhållningsätt i försvarsfrågan som är baserat på analys, realism och modigt politiskt ledarskap. För detta är endast vi svenska politiker ansvariga. Ett medlemskap i Nato är den enda realistiska vägen. Vår tillhörighet i den fria och demokratiska västvärlden är glasklar. Vi borde vara mer stolta över vad fred, demokrati och frihet åstadkommit i vårt land, och värna vår säkerhet och integritet!

| Okategoriserade | Lämna en kommentar

En god utveckling!

Sverige har haft en mycket god ekonomisk utveckling under alliansregeringen:
BNP har ökat med drygt 450 miljarder kr och i snitt har vi fått 21.500 kr mer i plånboken efter skatt och inflationskompenserat.

Jämförelse mellan då (2005) och nu (2013).

2005: S regerade i samarbete med MP och V under högkonjunktur.
2013: Alliansen regerar under global finanskris.

Jämförelsefaktorer. 2005 2013 Dif

Sveriges befolkning 9.047.752 9.644.864 + 597.112
Genomsnitt arbetslöhet 8,32 % 7,51 % – 0,81 %

Antal sysselsatta 4.384.500 4.698.000 + 313.500

Statsskulden 1.286,8 miljarder (40,7 % av BNP) 1.232,8 miljarder (34,2 % av BNP) -54 miljarder

Statens totala tillgångar 1.047 miljarder 1.410 miljarder + +363 miljarder

BNP 3.152,7 miljarder (348.480 kr per capita) 3.604,0 miljarder (373.700 kr per capita) + 451,3 miljarder

Antal företag 838.800 1.041.057 202.257

Skatteintäkter 1.334,4 miljarder (147.500 kr per capita) 1.614 miljarder (167.360 kr per capita) +279,6 miljarder

Antal utförsäkrade 20.000 17.000 – 3.000

Disponibel inkomst 176.200 kr 197.700 kr + 21.500 kr

Källa: Ekonomifakta.se, SCB.se, ESV.se, Svenska statens årsredovisningar 2005, 2006 och 2013. Alla siffror är inflationsjusterade.

| Okategoriserade | 1 kommentar

Inte bli någon annan! Kommentarer till Svd-ledare 1a juni

Hej Tove,

Tack för många fina ledare, vill gärna ge några kommentarer till dagens, sett ur den potentiella moderatväljarens perspektiv:

Vi vet att Moderaterna är bra på ekonomi. Vi tror oxå att fler reformer, som att ta bort värnskatten och att minska beskattningen i företagandet skulle göra alla i landet gott, även om vi förstår att det kan vara svårt att vinna val på. Men ett förlängt mandat för en Moderatledd regering kan komma att ändra på det i en framtid, det kan vi hoppas på.

Men skaffar man sig bra ekonomi så förväntar vi oss att man oxå ”gör bra saker”. För så gör vi själva! Och politiken skall göra de ”bra saker” som vi inte kan åstadkomma alena!

Dagens unga kvinnor tex, är ofta högutbildade, är ytterst strukturerade och mycket framåt. Jämdställdhetsfrågan är viktig för dessa unga duktiga kvinnor, som fortfarande kämpar i motvind. Sätt fokus på lönefrågan!

Miljön är så mycket mer än klimatfrågan. Östersjön tex, som vi alla älskar och maten är en jättestor fråga för unga väljare. Här kan politiken inte minst i kommunerna skapa bättre förutsättningar för ekologisk mat ( om skola och äldrevård går före).

Kulturen. Vad har Moderaterna gjort för kulturen?? Om man gjort något berätta! Här skulle man tex kunnat sänka skatter. Momssatsen 25 % på nyproducerad konst är världsunik. Om jag minns rätt har Island 0%, Frankrike 6% Florida 3 %. . . . Dags att se konstens viktiga kopplingar till kreativa näringar!

Och Försvaret . . . . . .( ja det behöver jag väl knappast säga något om till SvD! )

Den typiske Moderatväljaren classic har en sund ekonomisk inställning och vill att landet skall försvararas, ja! Men vi uppskattar likväl kultur, älskar naturen och miljön, gillar bra och nyttig mat! Detta är moderata värderingar som har blivit alltmer intressanta för fler och fler. Ju bättre vi får det, desto mer intresse lägger vi människor på det vi kan kalla allmän livskvalitet (Det gör Madonna oxå!) .

Det har man inte lyckats fånga upp!

Med vänlig hälsning

| Okategoriserade | 2 kommentarer

Varför går det så dåligt för Moderaterna

Vänstersidan har nu egen majoritet på över 50 % inför Riksdagsvalet och EU- valet blev en katastrof för Moderaterna Hur har det kunnat gå så illa?

Allt politiskt ledarskap måste förtjänas inför väljarna, hela tiden, dag för dag . . .

Fredrik Reinfeldts nya Moderater visade ett utmärkt politiskt ledarskap i att genomföra arbetslinjen. Det fanns vid tiden för valet 2006 en djup insikt hos svenska folket att något var fel, att hederligt arbete inte belönades tillräckligt. Ändå var det tufft att förändra, enskilda människors berättelser skar genom mångas hjärtan. Politisk ingenjörskonst blir alltid i någon mån fyrkantig. Det är tufft att förändra, men arbetslinjen har tjänat landet unikt väl. Vi har helt sluppit de nedskärningar i välfärd och plågsamma skattehöjningar som drabbat många andra västländer, ofta så illa att människor tvingats ut på gatan i misär.

Men sen? Det blir snabbt självklart det som är. Valet 2014 kommer definitivt inte att vinnas pga arbetslinjen.

Människor vill framförallt ha engagemang från sina politiker. De måste uppfattas som trovärdiga och äkta! Fredrik Reinfeldt och Anders Borg har länge haft en sådan status. Men bilden av dem rasade för många samman med Nuon affären och Försvarsfrågan. I bägge fallen gjordes katastrofala felbedömningar – från början till slut.

Moderaterna har för närvarande helt misslyckats med att nå mittenväljarna och dessutom gjort sig osams med sina kärnväljare.

Vilken typ av politiskt ledarskap kan vinna folkets hjärtan inför valet 2014? Förespår här några frågor som enligt min mening är viktiga.

Landets säkerhet går ovanpå alla andra frågor. Utvecklingen i Ryssland är likt en sjuk böld som kan svälla upp till ytterligare exerbation när som helst. Frågan kvarstår, hur klarar vi ensamma ett väpnat angrepp? Ansvaret för landet vilar tungt på politikerna inte på tidigare opinionsmätningar om tex intresset för Nato hos befolkningen. Gardering gäller! Hur tänker statsministern?

Visa engagemang för de frågor som bekymrar väljarna! Maten är en sådan fråga. Många av de yngre väljarna är ytterst bekymrade för matfrågan. Ekologisk mat är en av de stora megatrenderna världen över ( Vad gör regeringen? Låt väljarna få veta!)

Miljön är en annan. Vad gör regeringen i klimatfrågan, vad gäller Östersjön, är vi pådrivande? Berätta! Starta seminarier!

Kulturfrågan. Vad gör regeringen? Varför sänker man tex inte skatten inom kulturområdet för att minska svarthandel och få fart på kreativiteten? Se de viktiga kopplingarna till ökande kreativa näringar!

Jämställdhet. Vad har regeringen för agenda ?

Hur är det med biståndet? Vilken nytta gör det?

Varför får vi moderater tala bara om jobbfrågan? Många nåbara väljare fixar sina jobb själva, men har engagemang i många andra viktiga frågor likt ovan nämnda. Gäller minst 30 % av befolkningen.

Möjligen lider nya Moderaterna av nyliberala rötter. Människor i Sverige tycker inte att det räcker med att sjösätta ett system och sen tro att det skall spela av sig självt, det är i vart fall så många tidigare Moderater uppfattat politiken.

Politik är väldigt mycket psykologi och Moderaterna är traditionellt teknokratiska.

I alla tider har människor behövt och velat ha ledare. I politiken betyder det att ” gå före” att vara förutseende, men också att möta hela befolkningen med äkthet och engagemang i de frågor som upplevs väsentliga. Det gäller att ha kunskap men också relevant ”bildning” i ett bredare perspektiv, endast då kan en politiker rätt förstå sin samtid.

Karin Enström (M) har stor kunskap och stort engagemang i försvarsfrågan. Problemet där var felaktiga slutsatser från FR och AB . Birgitta Olsson (Fp), EU, är också en politiker som är ”äkta” , med eget drive och stort engagemang i viktiga demokrati och rättvisefrågor. Varför släpper inte Centern fram Eskil Erlandsson, jordbruksministern lite mer?

Sist men inte minst: Försök inte manipulera svenska folket. Det går inte!

| Okategoriserade | 3 kommentarer

Utan kunskap i historia – och den upprepar sig

Idag har regeringen aviserat en rejäl satsning på försvaret, på kort och på lång sikt. En helt nödvändig satsning med tanke på den otillräcklighet i försvaret som bla Riksrevisionen pekat på, och det kraftigt försämrade säkerhetspolitiska läget. Nu är inte höjd beredskap något som kan uppnås med en sk ”quick fix”. Det tar tid innan vi byggt upp en reell försvarsförmåga igen.

Jag har varit kritisk till den av de senaste regeringarna förda försvarspolitiken, bla då vi satsat betydligt mindre än våra grannländer, på försvaret, räknat i procent av BNP.

En dag som denna skall man glädja sig över en bra kursförändring, men det är alltid viktigt att utvärdera och att analysera misstag. Precis samma misstag gjordes efter första världskriget i 1925 års försvarsbeslut. Då bestämde man sig för att den eviga freden hade kommit och skrotade större delen av svenska försvaret. Detta misstag var ödestigert när andra värlsdkriget närmade sig. När dåvarande statsminister Per-Albin Hansson (S) vid krigsutbrottet deklarerade ”Sveriges beredskap är god” var det inte alls med sanningen överensstämmande. Även om en kraftig upprustning påbörjades så var inte krigsmakten i full trim förrän långt efter krigsslutet. Det var genom ganska mycket tur, kanske också viss politisk skicklighet, men också genom ett rätt omoraliskt dubbelspel som vi inte hamnade i direkt krig.

När jag gick i skolan i mitten av sextiotalet fick vi lära om detta redan på mellanstadiet. Naturligsvis med den inlevelse, som den likt vår magister som var inkallad under kriget, kunde delge. Vår magister var för övrigt aktiv socialdemokrat. Många i min generation har också starka minnen av fäder som berättat hur det var att ta emot flyktingar från Norge i de Lappländska fjällen eller släppa igenom de tyska transporterna av soldater och vapen genom landet, eller att plocka upp baltiska flyktingar i små flytetyg ute vid Stora Björn.

Minnen försvinner med tiden, med de nya generationerna späds kollektiva erfarenheter ut, om det inte hålls vid liv. Det uppfattar jag att man gjort betydligt bättre i både Norge och i Finland. Historieämnet har varit nästan helt reducerat i svensk skola under 80 och 90-talet, vilket bidragit till att freden här har betraktats som närmast självklar.

Det är klart att en större historisk medvetenhet borde ställas på ett politiskt ledarskap. Men medvetenheten hos dem som röstar är viktig. Det är till syvende och sist folkets röst som styr. Och ju kunnigare folk, desto bättre politik. Det kan man tydligt se, om man tittar sig runt i världen.

Men vilka fel har politiken gjort? Enligt min uppfattning var det fel att öppna upp försvarets kassakista för budgetförhandlingar. Man har också fixerat sig alldeles för mycket vid frånvaro av hotbild. Att en hotbild kan uppstå snabbt, det ser vi nu. De varningstecken som fanns ignorerades dessutom på ett ganska flagrant sätt. Nu måste vi bli bättre!

| Okategoriserade | 2 kommentarer

Europa går en ny tid till mötes

”Länder som bedriver handel med varandra startar inte krig”. Denna optimistiska tes har legat till grund för såväl svenska regeringens låga profil i försvarsfrågan som att Tyskland gjort sig Rysslandsberoende i sin energiförsörjning. Västeuropeiska politiker har i hög grad blundat för Rysslands målinriktade militära upprustning och för den propagandamaskin med sovjetiska förtecken som förmått fösa in en stor del av Rysslands befolkning på Putins stormaktsnationalistiska linje.

Uppvaknandet har skett abrupt. Europa är nu i ett läge där inte bara Ukraina utan också tidigare Sovjetnationer som Polen och Baltikum känner sig synnerligen hotade och fokuserar starkt på upprustning. I dagsläget har Ryssland placerat ca 100.000 soldater längs den ukrainska gränsen. Rysk propaganda riktas till rysk befolkning i Ukraina och i de Baltiska staterna för att söndra och indirekt härska. Ingen vet exakt vad Putin, nu berusad av sin framgång, har för planer i sitt huvud.

Men syftet är uppenbart, ryssar och ryska intressen skall samlas åter till en stormakt som kan utmana västvärldens värderingar, demokrati, frihet och mänskliga rättigheter. Dessa för oss grundläggande värden är det största av hot, framförallt mot Putin själv.

Det kan ordas mycket om europeiska ledares naiva inställning och svenska försvarsbeslut som inte minst i efterhand ter sig mindre väl betänkta. Och ja, personligen har jag varit starkt kritiskt till mitt eget partis, Moderaternas fortsatta nedrustning av försvaret. Resonemangen har påmint mycket om försvarsbeslutet 1925. Man var då så trött på krigshot och att satsa pengar till försvarsmakten att man helt enkelt bestämde sig för, att det blir aldrig mer krig.

I länder där demokrati råder, där fattigdom hävs och där befolkningen får grundläggande bildning och allmänbildning, där startas inte krig. Krig är aldrig något som ligger i den enskilda människans intresse. Men Ryssland har som nation definitivt inte gått i den riktningen och har heller aldrig haft några traditioner på det demokratiska eller friheterliga området.

Den nu rådande situationen kräver ett politiskt ledarskap som svenska politiker inte är vana vid. Att göra försvarsfrågan till en ”plockapolitiskapoäng fråga” eller ”skyllapåvarannfråga” inför valrörelsen är inte ett framgångsrecept i något avseende. Tvärtom är det troligt, särskilt om det säkerhetspolitiska läget förvärras ytterligare, att gediget ledarskap vad gäller försvarsfrågan blir avgörande.

Många svenskar har indirekta eller direkta minnen från andra världskriget. Många nya svenskar kommer från krigsdrabbade länder och många har rötter i före detta sovjetstater såsom Polen och Baltikum. Fler än så kommer att begära svar och kommunikation från regeringen i säkerhetspolitiska frågor.

Det krävs nu ett politiskt ledarskap på en helt annan nivå än att finjustera välfärdspolitiken utefter minsta opinionssvängning.

Det finns många frågetecken i svenskt försvar och kapaciteten kan knappast bedömas tillräcklig. Här har regeringen med Anders Borg aviserat ett ”omtag”. Det finns många viktiga faktorer vad gäller luftvärnsförsvar, antal ubåtar, försvar av Gotland och ev Natomedlemskap, där beslut med bred bas måste tas.

Politiskt ledarskap idag är att vara förtroendeingivande och samlande i försvarsfrågan. Det är också att visa moralisk tydlighet för omvärlden och för Putin att vi, som det fredsälskande folk vi är, inte tänker lämna vakuum för mörka krafter att sprida sig till vår Östersjöregion.

Maria von Beetzen (M)

| Okategoriserade | 1 kommentar

12 Years a Slave

Denna film av Steve McQueen är basaerad på en verklig berättelse från 1850-talet. Den fria svarta mannenen Salomon Northrup blir tillfångatagen och såld som slav till plantageägare i Georgia, USA. Förutom detta enskilda människoöde visar filmen med nästan outhärdlig nakenhet det skräckvälde slavarna levde under, som vit mans egendom.

Slaveri och slavhandel har förekommit i många kulturer i historien. Men aldrig har en kontinent drabbats av sådan utarmning och människor av sådana övergrepp av en annan civilisation som skedde genom den transatlantiska slavhandeln. Efterfrågan på bla bomull och socker i Europa drev plantagerna på andra sidan Atlanten och slavarna var arbetskraften.

Filmen utspelar sig på 1850-talet. Så pass sent pågick alltså slavhandeln ( även om proteströrelser då uppstått). Det hela är lika svårt att förstå och lika lätt att tränga undan från minnet, som nazismens övergrepp. Likväl skall det inte glömmas!

I Tyskland har det kollektiva samvetet bearbetat den fasansfulla nazismen och förintelsen, i konst, litteratur och film , i sen tid pågår denna bearbetning.

Men vi har aldrig sett samma självrannsakan i USA ( eller Europa) vad gäller slavhandeln och slaveriet. Kanske ligger det nu för långt bak i tiden. Ändå vilar USAs nationsbygge liksom uppbyggnaden av de preindustriella finansiella institutionerna i Europa på denna mörka historia.

Det är bra att någon tar upp ämnet. Steve Mc Queen är videokonstnär som uppmärksammats vid stora konstsammanhang som Venedigbienalen. Nu har 12 Years a Slave blivit Oscarsnominerad. Ingen svart filmregissör har tidigare fått en Oscar! ( Men tror vi att han verkligen får den??, nej, det tror inte jag).

Att rannsaka och visa vad människan är – och borde vara – och allt som vi alla har gemensamt – det är en av konstens och kulturens uppgifter. Vi skall också minnas att mitt i denna mörka historia finns en oövervinnerlig kraft. Det är de svartas förmåga att hålla sin kultur levande och vital trots de bedrövligaste förhållanden. Den kultur slavarna förde med sig från Afrika har haft stor inverkan på många delar av USA s framväxande och stolta kulturarv, när det nya landet formades. Alldeles särskilt gäller detta musiken. Också i filmen har regissören fått med några sekvenser av hur musiken växte och utvecklades ur lidande och misär, till kraft och hopp.

| Okategoriserade | 2 kommentarer

Moderaterna i Strängnäs längtar efter inflytande

Visst är Strängnäs fint. För att inte tala om Mariefred, Åker, Stallarholmen och alla kyrkbyar. Vi bor i en mycket vacker kommun. Människor flyttar hit, unga och lite äldre. Företag startas. Det är glädjande!

Ändå saknas den stolthet som finns i många städer.
I moderatstyrda Trosa är vanligt folk stolta över den fina lilla staden men också över att vara en framgångsrik kommun och den belönas med fina omdömen från sina invånare. I Katrineholm tycker de flesta människor att det är bra, att politikerna (S+M) samarbetar för att lösa kommunens problem och söka föra saker och ting framåt, vilket också görs.

I Strängnäs kan vi nu glädja oss åt att ett stapplande SEVAB äntligen får ingå i ett större sammanhang med Eskilstuna Energi & Miljö. Vi hoppas att detta samarbete, som vi Moderater drivit som en av våra viktigaste frågor sedan 2006, nu blir framgångsrikt.

Men även om vi bortser från SEVABs höga taxor så måste vi fråga oss följande: Varför har Strängnäs rasat i Svenskt Näringslivs ranking från plats 77 året innan Jens Persson tog över, till nuvarande plats 217 av 290 kommuner? Ännu värre är det med den kommunala skolan, där hamnar Strängnäs i dagsläget på femte plats från slutet i Lärarförbundets skolranking ”Bästa skolkommun”.

Det är snart val, och det är dags att skärskåda styret Jens Persson.
Under hans tid har skatten höjts med 90 öre och vi har nu drygt en krona högre skatt än genomsnittskommun. Samtidigt har vi sjunkit likt en läckande båt i både skol- och näringslivsrankingar.

I Strängnäs finns inget att förlora på att nya människor kommer fram till rodret för att ösa ur båten och hissa seglen. Vi Moderater, som i förra valet blev kommunens största parti, har nu en stor tillströmning av nya politiker i alla åldrar. Vi är så många att vi har svårt att finna lokal för våra gruppmöten! Och över hela landet blir alla lika förvånade att höra att vi är i opposition! Ja moderaterna i Strängnäs kommun har blivit en folkrörelse som kokar och brinner, som växer och utvecklas. Strängnäsmoderaterna längtar efter inflytande och att få föra kommunen på rätt kurs! Vi vill ha bra skola för alla, god omsorg och god service till invånare och företag. Det är er som vi har i fokus! Strängnäs kan bättre!

Maria von Beetzen (M)

Ordförande i Rekryterings- och nomineringskommittén i Moderaterna Strängnäskretsen

| Okategoriserade | 3 kommentarer