Världens sju underverk

Ungdomarna har varit hemma och då blir det minsann full fart vad gäller diskussionsämnen. Av någon anledning kom vi in på de sju underverken. Tillsammans kunde vi minnas Cheops pyramid, Babylons hängande trädgårdar, och Fyren på Faros utanför Alexandria. Men med internets hjälp fick vi koll på de andra, Kolossen på Rhodos, Mausoleet i Halikarnassos, Zeuvsstatyn i Olympia och Artemistemplet i Efesos.

Vi höll på en hel dag och läste om detta faschinerande ämne! Det ursprungliga fastställandet av de sju underverken är höljt i dunkel. Viktiga dokument förstördes när biblioteket i Alexandria brann under antiken. Klart är att det var de gamla grekerna som började lista världens underverk. Fyren på Faros kom dock med i ett senare skede än de sex övriga. Listan som vi idag känner den härstammar från medeltiden.

Av den antika världens sju underverk finns ett kvar, det äldsta, Cheops pyramid.
Babylons hängande trädgårdar (nog skulle vi ha gett mycket för att få se detta fantasieggande underverk) vet man inte ens med säkerhet om det existerat. De gamla grekerna beskskriver det, men inga som helst dokument finns från Babylon ( nuvarande Irak). Kan den ödesdigra och mystiska branden av den tidens största bibliotek i Alexandria ha spelat in?

Den mäktiga fyren Faros, som beräknats till 140 m höjd, och som därför hade stor räckvidd över Medelhavet med sitt vägledande ljussken, försvann på havets botten vid jordbävningar på 1300-talet. Samma öde hade mötte flera av verken långt tidigare.

2007 iscensates en stor global omröstning för ”Sju nya världens underverk”. Bakgrunden var dels att sex av de antika inte längre existerar, även att samtliga av de gamla geografiskt begränsades till Medelhavsområdet. 100 miljoner människor deltog i omröstningen och här är listan:

Chichén Itzá, Mexico
Colosseum, Rom
Christo Redentor, Rio de Janeiro
Kinesiska muren, Kina
Machu Picchu, Anderna, Peru
Petra, Jordanien
Taj Mahal, Agra, Indien

Vi kan fundera mycket över, vad som definierar världens största underverk. Det finns andra listor som höjer upp tekniken. Internet, rymdfarkoster, stora flygplan, all detta är ju också under. De klassiska verken var för övrigt alla mycket stora tekniska prestationer på sin tid.

Men alla de upphöjda underverken, på gamla listan och på nya, har en aura av något mytiskt, flera av något mystiskt, och flera av nästan överjordiskt natur. De handlar om gränssnittet mellan människa och Gud, det yttersta av människans drömmar och förmåga.

Bäst gillar jag den nya listan där människor från hela världen tillsammans har funnit den högsta essensen, det mest fashinerande och beundransvärda i bevarad mänsklig kultur.

| Okategoriserade | Lämna en kommentar

Brev från inre Afrika

Afrikaintresserade yngre kollegan Lina Bengtzboe och jag , besökte en avlägsen afrikansk by under tre dagar vid vår senaste resa till Tanzania. Byn ligger fyra mil norr om Bukoba, nära den Ugandiska gränsen, på en stor udde i Victoriasjön. Där är gudomligt vackert. Vi var inbjudna av min vännina Lydia, chef för Huyawas ( Lutherska kyrkans) fältverksamhet i byarna och hennes make Christone som jobbar med att bygga upp mikrolånbanker. Christones far driver det lilla jordbruket där vi bodde och som till och med har sex kor vilket är ovanligt i dessa trakter.

Vi sitter i en slänt vid kvällningen och väntar på att korna skall vandra hemåt. Timmen innan solnedgången är magisk. Färgerna blir starka, klara, allt är fridfullt och pastoralt. Sjön ligger kav lugn och går i ett med den blå himlen. Stenarna där vi vilar är fortfarande varma efter den intensiva dagssolen, men luften är mild och sval. Kvällsfåglarna börjar sjunga. Korna närmar sig långsamt pådrivna av unga herde pojkar. Det finns inga hägn, korna rör sig fritt i det från mänsklig hand orörda landskapet, men måste komma hem till sin fålla på kvällen.

Christone har pluggat ekonomi i Asien i tre år och är nyligen hemkommen. Han säger: ”Detta land är så otroligt rikt, kolla bara här, denna bördiga natur, detta växtvänliga klimat, allt obrukat land, och människor är ändå så fattiga”. Han fortsätter: ”Det behövs ett change of mindset. Männen här är ofta lata, de jobbar inte mycket, och får de några pengar gör de av med dem på en gång. Och den som satsar på något nytt, tex fiskodling, då kommer det genast folk som förstör grejorna. Framförallt sitter man fast i en självbild av att vara fattiga och att det är oundvikligt.”

Jag blir rätt förvånad av hans tal och förklarar artigt att det tog lång tid i Sverige också innan det började hända något, på landsbygden. Och tänker, jantelagen finns tydligen här med.

Nästa dag besöker vi grannarna i byn. En fattig familj har en svårt utvecklingsstörd pojke som ligger på en tygbit på halmen i det hyddliknande huset utan möbler. Syskonen i trasiga kläder kikar med bländande ögonvitor in genom en öppning när vi besöker föräldrarna och barnet i den skumma hyddan. De har aldrig tidigare mött vita människor. Pojken är 12 år och kan inte styra sina förkrympta armar och ben och har alltid bara legat. Han är familjens första barn. Föräldrarna frågar vädjande till mig, som ju i deras ögon är vit, rik och ”Doctor”, vad kan man göra för barnet?

Få gånger har jag känt mig så hjälplös. Vi provar att sätta barnet upp men han kan inte hålla huvudet upprätt. Jag stryker honom över huvudet och på låret. Jag kan kommunicera med honom, han svarar med ett leende, han tycker om det. En koll med mina vänner visar att närmsta hem finns på andra sidan sjön, från Bukoba räknat, en oändlig resa för denna fattiga familj. Och pappan säger att han skulle inte klara att lämna bort barnet, det vore fel . . .

Så vi kommer fram till att han har det bäst hemma, att de aldrig skall skämmas för honom och att syskon och föräldrar skall kommunicera så mycket de kan med honom. Jag lämnar 100 USD till mina vänner att hantera för att på klokast möjliga sätt kunna bistå familjen med någon liten hjälp. Vad kan jag mer göra? Vi ber en bön tillsammans. När vi går kommer mamman springande efter och lämnar tre ägg . . . .

I en annan hydda har en pojke bränt foten och den är farligt infekterad och svullen. Jag har lämpligt pencillin i Bukoba och lovar att sända det och kompresser samt ordinerar tvättning varje dag med kokt vatten. Tropiska sår är inte att leka med.

I nästa hydda har en ung flicka gift sig och fått ett barn. Det har då visat sig att mamman har HIV. Maken har därmed rymt från alltihop. Den unga mamman är deprimerad och har dessutom tandvärk. Vi talar med släktingar, hon behöver mentalt stöd, hon får inte känna sig utfrusen! Vi organiserar med testning av barnet och bromsmedicin och tar bort hennes värkande tänder. Hon får en slant för att kunna ta sig till stan och sjukvården, det är en lång bussresa som kräver kontanter. Jag ber henne att binda ett rep till mig som gentjänst.

Och runtomkring hyddor, väldiga bananträd, teplantor och tomater springer ett stort antal söta barn på den röda jorden, smutsiga och med trasiga kläder men ack så söta och glada. Blonda Lina spelar trasboll med dem och en liten pojke frågar.: ” Är du Gud? För jag har aldrig sett honom, och ingen som du heller!”

Intrycken är omvälvande. Många vill ha pengar, många är i akut behov av hjälp. Lina och jag diskuterade vad vi kan göra, våra resurser är också begränsade. Det finns inga enkla svar, vi går på vår känsla, grundade på våra egna erfarenheter som människor. De flesta svenskar skulle här kunna bidra med värdefulla kunskaper och erfarenheter. Men jag håller med Christone om att pengar utifrån inte är en hållbar lösning för de flesta familjerna i längden. Många gånger kan det göra mer skada än nytta. Byarna måste själva ta tag i utvecklingen och producera mer. Christone uppmuntrar bönderna att utveckla och driva passionsfruktsodling för att sälja frukt till hotell inom Tanzania. Jag satsade 100 USD och blev medlem i Mikrobanken. Banken som är ett kooperativ uppmuntrar till regelbundet sparande och kontroll på den egna ekonomin, samtidigt som den möjliggör nödvändiga investeringar. Jag tror på den!

| Okategoriserade | Lämna en kommentar

Vem i hela världen kan vi lita på?

Skriver om försvarsfrågan på Eskilstunakurirens debattsida 20/7:

” Min slutsats är att Sverige som det största landet i Norden måste i vart fall upp till en försvarsbudget i nivå med Finlands och Norges ( procentuellt av BNP). USA intar en alltmer undanglidande roll i vår del av världen och ekonomiskt kaos inom EU leder till minskat militärt engagemang i centrala Europa.
I ett läge där Ryssland ökar på sina militära investeringar är det mycket lämpligt att de skandinaviska länderna, som representerar en ö av utveckling och framgång i en i övrigt nedåtgående västvärld, tillsammans utvecklar ett starkt försvarssamarbete.”

| Okategoriserade | 1 kommentar