Ett dramatiskt politikerår i Strängnäs kommun går mot sitt slut. Ett omkast i politiken kom i våras med den spruckna alliansens efterträdare s, fp, c -koalitionen. De nya signalerna har lydit ” med skattehöjning löser vi problemen ” , “rör inte Sevab”, ” med strukturbidrag löser vi BUNS problem ”
Under hösten har den nya majoriteten framstått som handlingsförlamad i frågan att möta finanskris och konjunkturnedgång. Kanske är den politiska oenigheten inom konstellationen så stor att den helt enkelt inte kan komma till några förbättringsbeslut, eller också ser man inte problemen och lever i tron att skatten kan höjas ytterligare om det kärvar, vilket socialdemokraterna också framkastat redan i samband med budget 2009.
Halva kommunens budget är skolan. Skolan är det absolut viktigaste välfärdsområdet då den skapar grund för ett sunt samhälle. Förutom de rent mänskliga aspekterna förebygger skolan problem senare i samhället. Det kan ju tyckas värt att pumpa in lite extra pengar här och där i skolsystemet för att det skall bli bättre.
Men fullt så enkelt är de inte. Den offentliga sektorn behöver ha inslag av sund konkurrens och incitament för att utvecklas och må bra. Den behöver ha mer inflytande och styrkraft ute på golvet. Elevpengen är ett bra system, men måste ständigt trimmas. En del elever behöver mer resurser, en del förskolor har mycket längre vistelsetid än andra. Den budget som den borgerliga alliansen lade för skolorna 2008, var inte i alla stycken bra. Förskolorna i Mariefred och Stallarholmen har under året haft en alltför ansträngd arbetssituation. Här är det viktigt att systemet ger betalt för arbetsinsats, vilket lätt kan åstadkommas med en enkel kvotberäkning. Viktigt är också att BUN följer upp och kontrollerar tydliga mål för verksamheterna. Större frihet kräver kontroll och uppföljning. Tyvärr går vi in i tuffa tider och vi vet inte vilka konsekvenser detta kan ge för personaltäthet blandannat på skolorna. Vi är dåligt rustade inför lågkonjunkturen.
Vår kommun har nästan den sämsta soliditeten i landet. Vi har uppenbara problem att klara prognoserna trots en stor skattehöjning. Barn och utbildningsnämnden forfar att gå med stora underskott trots betydande kapitaltillskott i form av strukturbidrag. Vi har inga marginaler för vad en stigande arbetslöshet för med sig.
Oavsett om vi politiker räknar oss som liberala eller inte tror jag det finns en gemensam väg att gå, genom att tänka nytt, utvärdera nya möjligheter och grepp, samt att vara sparsamma och hysa respekt för invånarnas pengar. Vi seglar för närvarande på en skuta som inte är särskilt bärig och där de gamla bomullsseglen skulle behöva bytas ut med nya i modernare snitt och material, miljövänligt tillverkade.
Oavsett vems fel det är att vi hamnat i detta läge, oavsett politisk ideologi, måste vi alla se pragmatiskt ,funktionellt och allvarligt på situationen och försöka få fart på vår skuta igen, Då får vi inte stänga dörrar till nya möjligheter och undlåta att pröva alternativ som kan ge ny bärkraft till våra verksamheter. Så stor enighet som möjligt för en politik med förnyelse, mindre prestige och med invånarnas långsiktigt bästa för ögonen, detta är min nyårsönskan inför 2009.
Inför det nya året vill jag tipsa mina kollegor i alla partier att läsa på www.fagersta.se (under fliken ekonomi och budget 2009, finns på sidan 3 ) “Kommunstyrelsens ordförande har ordet”. Läs vänsterpartisten och kommunalrådet Stig Henrikssons text. Det arbete Henrikson genomfört tilllsammans med sina politikerkollegor och tjänstemän är ett föredöme av nytänkande, prestigelöshet och framgång.
Ett Gott Nytt År önskar jag Er
Maria





Senaste kommentarer