I veckan undsatte HMS Malmö ett grekiskt lastfartyg som attackerats av pirater. Eld öppnades och sju pirater tilfångatogs på stridsfartyget, förhördes och kommer att utlämnas till rättegång i Kenya.
http://www.youtube.com/watch?v=aNwFVeyYCho
Se mer om HMS Malmös updrag i Adenviken och livet ombord
http://www.youtube.com/watch?v=Wkc-Bt9t7Nw&NR=1
Mer om svenska flottan i allmänhet:
På BUN i onsdags beslutade majoriteten att lämna vidare sin katastrofalt dåliga månadsrapport till KS/KF ” för hantering “. BUN ledamoterna för s, fp, c anser alltså inte att de har ansvaret över sin egen situation.
Ansvaret, vadå ???
Det ligger ju alltid någon annanstans
Observera då att majoriteten har :
Underlåtit att under ett års tid göra någon förändring av skolornas lokalsituation vilket gör att de ökande hyrorna äter upp lärarresurserna.
Inte haft något förslag till förändring av det blödande Thomasgymnasiet.
Man har bara utrett och väntat.
Och när nu Karinslundsskolan töms, då kan man inte tänka sig att sälja den. NEEEEEEEEEEJ, inte sälja kommunal egendom, det är för majoriteten som en amputation av den egna kroppen. Det är farligt med politiker som växer i hop med de kommunala skattefinansierade egendomarna. Befria oss från dessa politiker !
Återigen.
Beslutsdag i en av kommunens största frågor senaste decenniet, SKOLLOKALSUTREDNINGEN.
Inga handlingar.
De får vi på bordet under sittande möte.
Gårdagens kommunfullmäktige hamnade i en hel del byråkratisk diskussion, tex i frågan om barnchecklista/barnkonsekvensanalys. Vidare fick vi en lång debatt om formuleringen av kommunens yttrande till Banverket i dubbelspårfrågan. Boende på Utsiktsvägen och Tornstigen har framlagt ett sk tredje alternativ som förenklat kan beskrivas som en kombination av alternativ ett och två. Om 3:an går att genomföra ( Banverket analyserar fn detta ) , slipper vi skära av Långberget eller störa kyrkogården. Om jag uppfattat rätt så stöder alla oppositionspartierna det tredje förslaget om Banverket bedömer det realistiskt. Majoriteten ser istället helst att det görs en bergsskärning för att få mer plats för byggnation mm kring järnvägstationen.
Målen att bostadsbolaget skall kunna erbjuda boende för flyktingar och hemlösa har strukits från den politiska agendan av kostnadsskäl. Detta ledde till omkastade positioner i debatten med Tord Tjernström som försvarade det tagna beslutet och Margit Urtegård och KD som kriticerar socialdemokraterna för att frångå sin ideologi och för inhumanism.
På detta problem finns egentligen en mycket enkel lösning:
Sälj NÅGONTING av bostadbolagets innehav, då frigörs kapital. Med kapital kan intelligent boende skapas som löser social utsatthet men förhindrar segregation.
Härskartekniker är vanligt förekommande i politiken, även om just mina “antagonister” Jens Persson (c) och Tord Tjernström (s) alltid är justa och ofta humoristiska i debatten även om vi inte tycker samma i alla frågor.
Men på youtube kan man hitta rätt slående exempel, tex denna, när engagerade Maud Olofsson demonstrativt ignoreras av Göran Persson som helt sonika vänder ryggen till, kolla länken.
Betydligt mer sofistikerad är den franska presidenten François Mitterand. I presidentkampanjen 1988 debatterar den dåvarande presidenten Mitterand mot dåvarande premiärminister Jacques Chirac. De kandiderar mot varandra i presidentvalet.
Mitterand talar artigt men en aning nedlåtande till “Monsieur le Premier minsistre”, tycker att han har varit en rätt bra premiärminister, han vill inte dra fram några särskilda felsteg premiärministern gjort , det kunde ju tolkas som att att han på ett simpelt sätt skulle höja upp sig själv. Chirac förklar att nu är de bägge kandidater till presidentämbetet, han är inte längre monsieur le premier ministre och Mitterand inte längre monsieur le president, nu är det folket som skall avgöra vem som skall bli president, han ber att få tilltala sin motkandidat monsieur Mitterand istället .
Vous avez tout à fait raison, monsieur le premier ministre ! Ni har alldeles rätt, herr premiärminister utbrister Mitterand och hans blick när han lutar sig tillbaka, är obeskrivbar, liksom den kvinnliga debattledarens. Se länken
Den franska debatten var åtminstone då, onekligen mer subtil.
Mitterand vann valet.
Göran Persson förlorade.
Dagens KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) handlade mycket om åtgärder inför budget 2010. Jens har de senaste månaderna tagit flera bra initiativ tex besparingsåtgärder inom Fastighetsbolaget och genom att samordna inköp. Majoriteten lägger en budget som är relativt rimlig och som söker värna välfärden, precis som vi i m, kd , sp gör. Vi kommer dock att vara tuffare både mot den centrala administrationen, politikerorganisationen och i lokalfrågor, därav får vi mer pengar än majoriteten till såväl skola, omsorg och till ett relativt bra resultat. Tiderna är fortfarande osäkra, ett positivt resultat är en buffert i fall att skatteintäkterna viker än mer.
Positivt är att Jens fått majoriteten med på att tillstyrka Arne Arvidssons motion om att utreda möjligheterna att förändra SEVAB.
Negativt att Jens och Jan Heimdal vill ta bort friskvårdsanslaget för de anställda. Kortsynt.
Peter tycker inte om att gå till tandläkaren, men jag tycker mycket om att ha honom som patient ! Det är intressant att möta en människa med så starkt och långvarigt engagemang, som sprider sådan energi omkring sig. Under många år har vi tillsammans lättat upp tandläkarrädslan genom långa och intressanta samtal om Afghanistan, Afrika, Världens Barn och politik ( Vi tillhör inte samma politiska läger, men det gör ingenting ) .
Peters engagemang började tidigt redan som 10-årig pojke. Det var beskrivningar från förintelsens koncentrationsläger, reflektioner över den totala känslolöshet som förintelsens utövare besatt, som väckte en vilja att protestera och kämpa för utsatta människor. Brutala mord i krigets Vietnam förde honom in i FNL-rörelsen. När Afghanistan ockuperades av Sovjetunionen engagerade han sig i och var med och byggde upp Svenska Afghanistankommitén där han var förbundssekreterare i många år. För Peter spelar det inte någon roll vilken sida, vilken stormakt som går in i andra länder. Våld och okänsligt maktspråk från stormakter leder inte till någon positiv utveckling i världen, det är hans absoluta övertygelse. Peter upplevde en avgörande skilnad i mediaintresset för USA-Vietnam-kriget jämfört med Sovjets ockupation av Afghanistan. Detta beroende på att det finns en fri press och fria, självständiga journalister i USA, vilket inte var fallet i Sovjetunionen. I åratal medverkade han genom Afghanistankommiten i ett tålmodigt arbete att bygga upp sjukhus och skolor i landet. Arbetet har fokuserat speciellt på att ge flickor utbildning, vilket också, i detta land, kräver kvinnliga lärare. ”Utbildar vi en pojke utbildar vi en individ, men är det en flicka som får utbildning i Afghanistan, då utbildar vi en hel familj” , säger Peter.
Vid frågan varför vi ser så lite om Afghanistan i media idag, menar Peter att utvecklingen i Afghanistan är att likna vid en mångårig föruttnelseprocess, inget som media hittar ett grepp om.
Landet saknar förmåga att tillhandahålla sina naturtillgångar på världsmarknaderna, potential finns, men den är nästan helt outnyttjad. Endast opiumodlingarna slår rekord. Den sovjetiska ockupationen fördjupade fattigdomen och misären i landet vilket i sin tur skapade grogrund för talibanväldet. Västvärldens militära engagemang i Afghanistan efter 11 septemberatacken har inte lett till humanitära framsteg eller civil utveckling.
Peter återkommer vid vårt senaste möte till Afghanistan som ett mycket vackert land. Han blev helt bergtagen vid sin första resa då han gjorde långa och krävande vandringar över bergskedjor på 4000-5000 meters höjd. Han beskriver de isolerade byar som ligger i djupa dalgångar omgärdade av höga berg, där varje by i många avseenden fungerar som en självständig socioekonomisk enhet. Men behovet av humanitär hjälp är enormt och har kommit helt i skymundan av militärernas närvaro. Han är kritisk mot president Obama som beslutat öka de militära insatserna i landet, faktiskt mer än vad McCain fann lämpligt. Förnärvarande är antalet militärer placerade i landet nästan lika stort som under den Sovjetiska ockupationen. Peter understryker det komplicerade i förhållandena i landet : “Det går att ge minst fem helt olika beskrivningar av Afghanistan, och alla är ungefär lika sanna”.
Idag är Peter projektledare för Världens Barn. När jag träffade honom idag var han i full färd att arrangera en kurs på Röda Korsets konferens och utbildningscenter i Mariefred för Världens Barns medarbetare, en kurs “som skall bli så bra att alla som går därifrån skall känna att de kan förflytta ett berg om det behövs för att barnen skall få det bättre uti världen ! ”
Svenskstödd flickskola Foto: Börje Almqvist
Moderaterna är i full gång med EU - kampanjandet infö EU-valet 7 juni. Ett mycket viktigt val. Genom rätt personer i Eu-parlamentet har EU alla möjligheter att arbeta effektivt mot klimathotet, mot finanskrisens konsekvenser och mot internationell brottslighet som tex narkotikasmuggling. Däremot skall EU inte i onödan lägga sig i sådant som rör enskilda länder invånare.
Vi ser frammot det svenska ordförandeskapet. Vår skicklige statsminister kommer att bidra med mycket positivt till EU.
Den 15 maj debatterar jag EU frågor mot Erik Frostegren mp och Åsa Törnblom s i pensionärernas hus kl 14. Kom gärna och lyssna !
Globala linjen på Thomasgymnasiet hade i torsdags ett framträdande på Multeum om sin resa till Tanzania. Eleverna har besökt Bukoba, den stiftstad vid Viktoriasjöns strand, där jag vid ett par tillfällen arbetat, vid ett av dessa tillfällen var också mina döttrar med. Denna del av av Afrika är en bördig och vacker jordbukstrakt, men området är svårt drabbat av HIV/AIDS. Detta har lett till att området har ca 35.000 barn som förlorat sina föräldrar. I Bukoba är den protestantiska kyrkan stark och har en väl organiserad hjälpverksamhet med stöd från blandannat Svenska kyrkan. Här finns sjukhus, skolor, barnhem, hem för gatupojkar och en omfattande stödorganisation till de utsatta barnen. Kyrkan står egentligen för allt det som kommun och landsting ansvarar för här hemma. Huyawa kallas hjälporganisationen för de utsatta föräldrarlösa barnen. Socialarbetarna gör ett helt otroligt arbete. I möjligaste mån strävar de efter att barnen skall bo kvar i sin miljö, inte bli fråntagna sin jordlott, och att finna stöd i den utvidgade familjen. Jag känner barn som bor så, tex en pojke och en flicka som bara har kvar sin blinda och skröpliga mormor. Barnen gräver och donar själva på jordlotten efter skolan för att få mat, mormoders största tillgång är hennes spirit och entusiasm, hon sjunger fantastiskt och håller humöret uppe hos barnen, hennes insats är avgörande. Familjen får visst stöd genom kyrkan, som betalar skolavgifter, skolböcker och tidvis ger lite hjälp i jordbruket. Kyrkan fokuserar tydligt på utbildning för barnen. På mig rann tårarna när jag hörde hur de unga flickorna på Thomasgymnasiet delat alla dessa intryck, denna tragik, men också sett vilken styrka uthållighet och kärlek människor är mäktiga, inte minst barnen och ungdomarna själva som kämpar på, håller ihop och stödjer varandra. Jag är säker på att det ur dessa hårt drabbade barnaskaror i framtiden kommer att resa sig mycket goda ledare som kan göra gott för utvecklingen i Afrika.
Eleverna nedan har skrivit en bok om sina intryck från Bukoba : ” Bara Gud vet “. Eleverna har också , tillsammans med en klass som varit i Etiopien gjort en utställning om sina resor som pågår på Multeum. Se den !
Idag har Eskilstunakuriren publicerat mitt svar på Hans Ekströms debattartikel från den 2 maj. Där hävdar han att kommunerna skulle sluppit nedskärningar inom välfärden om vi haft en S-regering.
Detta är mitt svar:
Hans Ekström hävdar att med en socialdemokratisk regering hade kommunerna fått mer pengar i dessa svåra tider. I Mona Sahlins värld finns inga begränsningar av de ekonomiska resurserna. Frågan är bara hur alla anslag, som hon vill dela ut skall finansieras. Är det genom att skuldsätta landet i en tid när hela världsekonomin rämnar, eller är det sedelpressarna hon vill sätta igång?
Hans Ekström bör betänka att de flesta sektorer i landet är drabbade av krisen, industrin och småföretagen sannolikt betydligt värre än kommunerna. I detta läge duger det inte att be för manna från himlen, i stället är det att kavla upp armarna och börja jobba med prioriteringar och effektiviseringar som gäller . Tänk på att tappet av skatteintäkterna som viker i kommun och landsting är rätt måttliga jämfört med de vikande intäkterna inom t ex fordonsindustrin. Effektiviteten är heller inte lika hög, i någon kommun, som i de välskötta företagen. Vi politiker har förvisso jobb att utföra!
Reflektera gärna över att moderatledda kommuner som Trosa och Nyköping ännu ej behövt planera för nedskärningar eller varsel inom välfärden. Socialdemokratiskt dominerade Strängnäs har däremot stor kris i ekonomin trots Sveriges största skattehöjning för 2009. Skattehöjningen fungerade alltså inget vidare för kommunhälsan.
Maria von Beetzen (M), oppositionsråd i Strängnäs
Senaste kommentarer