MariavonBeetzen

Eskilstunakurirens ledare hävdar idag att oppositionen i Strängnäs driver en mindre ansvarsfull politik än den i Eskilstuna. Men i själva verket är det inte i oppositionen skillnaderna uppstått, det är i styret. Skillnaderna  i kommunen Eskilstuna och i kommunen Strängnäs  i fråga om vad som det bör opponeras mot är stor.

I Eskilstuna inser styret med Hans Ekström (s) att det är viktigt att hålla nere skattesatsen, någon skattehöjning har inte aviserats trots svåra tider som kommer. Med glädje insåg man att  Strängnäs tappar inflyttning  (till Eskilstunas fördel ) pga den mindre kommunens skattehöjning. I bostadspolitiken har Eskilstuna fört en pragmatisk och klok närmast borgerlig politik och  även övervägt att sälja andra delar av kommunala bolag.  Vidare finns en insikt om att en stad måste vara attraktiv. Förutom att skattehöjning  inte  används som första bästa åtgärd, bedöms den yttre gestaltningen av staden  som viktig och där har ledningen varit framgångsrik. I Eskilstuna har de styrande politikerna arbetat, och Eskilstuna har utvecklats  positivt ur ett svårt läge.

Jämför detta med Strängnäs kommun där s, fp, c, styret hellre lägger samtliga skolformer (förskola,grundskola, gymnasium) på långtidsutredning än att göra en enda åtgärd för att minska de skenande kostnaderna. Ett Strängnäs där samhällsbyggnadkompetens och utbildad stadsakitekt  bedöms som onödiga och där varje tanke på avyttring av någon del av ett kommunalt bolag är en förbjuden tanke.  Den stora höjningen av skatten är inte motiverad i en kommun med relativt idylliska förhållanden som i Strängnäs. Centern och folkpartiet bär ett tungt ansvar för skattehöjningen också genom sin tidigare långvariga vetopolitik mot utförsäljning av kommunala bolag.

Kommunpolitik är ytterst pragmatiskt. Nästan vilket parti som helst kan driva en bra kommunpolitik om man har invånarnas bästa för ögonen och är lika noggrann med andra människors pengar som med sina egna. Vi har lite olika åsikter här och där, men i dessa två kommuner är det  professionalismen som skiljer. I Strängnäs måste därför den moderata oppositionen med kraft visa på ett det finns en helt annan väg. En väg som inte bara innebär att sätta sig på sina arvoden och göra i stort sett ingenting. Oppositionen i Strängnäs måste agera på ett helt annat sätt än i Eskilstuna.

Sverige är ett land av ingeniörer. Brasilien är ett land av arkitekter.

Sedan 50-talet räknas Brasilianska arkitekter som världsledande i nytänkande och gränsöverstigande arkitektur. Det enorma projektet med en ny huvudstad, Brasilia, (projektet avsåg att stärka de inre delarna av Brasilien i balans mot kustområdena) gav fritt fram för en stark utvecklinga av arkitekter som Afonso, Reidy, Jorge, Moreira och Nimeyer. Klimatet, terängen och det latinska tempot i Brasilien kom att färga arkitekterna i deras nyskapande Även inom konstrutivistisk konst var Brasilien en förgångare under 50 och 60-tal. Den mest kända konstnären är Cicerio Dias.

Även i vår ”lilla” stad Bauru, som jämfört med Brasilia, Rio de Janeiro och Sao Paolo närmast är en lite präktigt  välordnad småstad, vrider vi på huvudet och tar fram kameran ständigt pågrund av den fantasifulla arkitekturen.

PS. Ta också del av Mats Werners minnen och tankar om den fantastiska musikaliska och konstnärliga utveckling som föddes i Brasilien efter kriget, på Mats blogg.

Cicerio Dias 50-tal

Bibliotek i Brasilia

Hela färgskalan på barndop i Brasilien

Brasilien är ett land med enorma klassskillnader och en ofattbart stor befolkning i fattigdom. Men relateringen till hudfärg är inte alls en klassfråga på samma sätt som i USA och Europa. Brasilien är ett riktigt regnbågsland, med många olika folkslag. Europeer, indianer, afrikaner, asiater och  stor blandning mellan dessa. Vi ser aldrig någon särbehandling av hudfärg och får också detta bekräftat av kollegor här. Tvärtom berättar de om Brasilien som ett land av minst rasmotsättning och främlingsfientlighet i världen. För några år sedan genomförde judar (stor koloni finns i SP) och palestinier en uppmärksammad demonstration i Sao Paolo, där de gick hand i hand genom staden med parollen: We want peace!  ” This could happen only in Brazil” berättar våra kollegor på institutet, med stolthet i rösten.

Tack alla ni som har kämpat i fullmäktige i kväll, för en modern, framsynt och effektiv kommunpolitik i Strängnäs. Tack Ann och Margit som försvarat mig mot påhopp av vår forne vän och samarbetspartner Helena Hallgarn (fp) med vilken vi förr uppfattade att vi var överens.

Tack Arne, Tuula och Kerstin för bra debattinlägg. Tack Arne för att du höll ställningarna med vår utomordentligt begåvade fullmäktigegrupp.

Tack Erik Frostegren för ett fint debattinlägg. Vi behöver sådana i Strängnäs politiken.

Låt oss nu fotsätta att arbeta för sund sparsamhet och framsynthet, för miljöfrågor och för positiv utveckling i skolan samt att styra resurserna rätt.

Låt oss också kämpa för en renhårig debatt, fri från manipulationer och sågande av politiker i tidningen. De flesta politiker i Strängnäs är mycket bra personer. Det bör kunna gå bra.

God Natt önskar jag er alla

efter en lång dag

Maria

Metoden med titanskruvar som integreras i benvävnad används här på Brånemark institute också för  rekonstruktioner efter canceroperationer. Fixturinstallationerna sker på samma sätt som i käkbenet. Nedan visar jag bilder  på en lyckad behandling där en relativt ung kvinna med två sma barn drabbats av cancer i ögat. Efter ektotomin har tre titanfixturer placerats i orbitan (ögonbågens ben). Dessa fixturer fixerar en naturtrogen ogönprotes. Patienten är nu frisk och kan leva ett normalt liv.

De patienter Helen och jag behandlar saknar helt tänder. Att gå till tandläkare  är dyrt och många står  utanför möjlighet till tandvård. Någon barntandvård finns inte, barntandvården  är avgörande för människors tandhälsa på sikt. Tänder rycks  ut i ungdomen och patienterna blir protesbärare. Men för den som tidigt blir av med tänderna tillbakabildas käkbenet och på sikt finns inget fäste kvar för proteser att vila på. Detta är särskilt uttalat i underkäken. Långvarig tandlöshet i underkäken är ett stort handikapp, minst likvärdigt med att inte ha en fungerande höft eller knä. Det hindrar patienten till ett normalt liv, då det ofta inte går att äta, tala, sjunga och ofta leder  till isolering. På institutet behandlar vi alla tandlösa patienter med titanimplantat i underkäken, men provar först med en välutformad protes i överkäken, där förutsättningarna ofta är bättre.

Här ser vi ett exempel på en behandling som vi utförde i april i år:

45-årig kvinna som helt saknar egna tänder och proteser. Kraftigt tillbakabildat käkben i underkäken

Behandlad med fasta titanskruvsförankrade tänder i underkäken och ny välutformad protes i överkäken (publicerat med tillstånd av patienten). Behandlingen tar ca tre dagar att genomföra då vi har tandtekniker på plats. Patienten är vid fototillfället fortfarande lite svullen efter operationen. Men mycket lycklig.

Extremt tunn mandibel (underkäksben) men tillräckligt med plats för tre titanfixturer, det räcker för att förankra en balk med 12 nya tänder.

In action

Efter att ha åkt ”nattbuss” 11 timmar Rio de Janeiro – Bauru, en lång sträcka, men ändå bara ett par centimeter på vår Brasilienkarta i detta enormt stora land, är vi på plats i Bauru. Det är tredje gången som vi är här för att bidra till vården på P-I Brånemark Institute med vårt arbete och erfarenheter. Institutet har startats av en svensk medicinprofessor Per-Ingvar Brånemark och hans hustru Barbro. Professor Brånemark är en av våra internationellt mest kända medicinare och är upptäckaren och utvecklaren av blandannat titanimplantaten. På 50-talet var han aktiv inom grundforskning och studerade benceller med hjälp av små kameror som placerades i benvävnad. Han märkte då att en av kamerorna, som han  lånat, inte gick att få bort, den var helt fastvuxen i benet. Han tog  reda på vilken metall den var gjord i, det visade sig vara i titan. Så började han metodiskt utföra försök med titanbitar i vitalt ben och  visade med sina studier att titan växer  fast i benvävnaden vid gynnsamma förhållanden , de integreras kemiskt med benet. Inget vet med säkerhet varför, men titan och calcium (som finns i benvävnad) ligger brevid varandra i periodiska systemet ( ett slags släktsystematisering av kemiska grundämnen) och vi tror att kroppen är blint för skillnaden dememellan. Professor Brånemark förstod genast vidden av sin upptäckt och kom i samband med att han arbetade kliniskt på Sahlgrenska sjukhuset , i kontakt med människor som var  socialt handikappade och medicinskt lidande på grund av tandlöshet. Han utvecklade då tandimplantaten, där ett antal titanskruvar i käken bär upp fastsittande och naturligt utformade tänder. Behandlingen innebär en välsignelse för människor som av någon anledning förlorat sina tänder, och också en stor  framgång för ett svenskt företag, Nobel Biocare som har kommersialiserat konceptet. Men Per-Ingvar Brånemark själv har aldrig varit intresserad av komersiella framgångar. För honom är det patienternas väl och livskvalitet som räknas. När tandimplantaten var  dokumenterade och tillgängliga för allmän behandling ( 20 års arbete ), då fortsatte han sitt utvecklingsarbete att m.h.a titanskruvar rekonstruera stora defekter i ansikte och käkar efter  canceroperationer och trauman samt vid läpp- gom spalt defekter. Dessa patienter som han då behandlade levde oftast ett liv bland skuggorna då deras utseende blivit så skrämmande och frånstötande. Men han gav dem ett liv tillbaka. Han har tillsammans med sin hustru Barbro rest  till över 100 sjukhus världen över för att operera patienter och lärt upp team i sina behandlingsmetoder. Per-Ingvar och Barbro har också byggt upp ett nätverk av centra världen över som arbetar med och byter erfarenheter över metoderna. 75 år gammal tog Per-Ingvar initiativet till att starta en klinik i Bauru för titanimplantatmetoderna baserad på volontärarbete.  Institutet har fått stora donationer från många länder, därför betalar patienterna ingen eller mycket liten patientavgift. Institutet är en fantastiskt välutrustad och vacker klinik med en mycket vänlig stämning.

-Ja, du förstår Maria, det är sådant här man får syssla med sen man blivit pensionär säger Per-Ingvar Brånemark, nu snart 80 år.

Luiz Inacio Lula da Silva  är president i världens femte största demokrati , ett av världens mest ojämnlika land. Med bakgrund som skoputsarpojke i Sao Paolo och så småningom ung agressiv socialist   startade han arbetarpartiet (PT) och lyckades efter fyra försök vinna valet 2002, 61 år gammal. Sedan dess varit Brasiliens ledare.  Trots upprepade korrumptionsskandaler, lyxprostitutionsskandaler och ”votebuing”  har han hållit sig kvar vid makten.  Men medel och överklass som varit rädda för att socialism skulle inrättas har hittills kunnat andats ut. Han är vid makten en mycket modererad socialistpresident och några genomgripande förändringar likt de han ropade efter i opposition har inte genomförts. Människor  här berättar att de betalar 30 % i skatt  men många tycker att för detta får de i stort sett ingenting. De flesta får betala dryga skolavgifter, universitesutbildning kostar mycket, all sjukvård, all tandvård kostar massor. Många saknar helt pensionsystem, vägavgifterna är enorma. Vad går pengarna till – korrumption svarar man.

Insatser har  gjorts i fattigdomsbekämpning, men inte särskilt framgångsrikt. Korrumpion och våld motarbetar hela tiden en positiv utveckling. De värsta anklagelserna mot Lula kommer från de gamla socialistleden, där han framställs som en förädare som svikit sina rötter, när han inte genomför jordreformer och bekämpar fattigdomen. Själv vill han framstå som ”Pai dos Pobres ”, de fattigas far. Att han är så populär  trots alla skandaler beror sannolikt på att  han är en spegelbild  av själva Brasilien . Och de fattiga massorna ser i honom fortfarande skoputsarpojken som blev landets president, och röstar på honom, om de röstar.

Tidig morgon på terassen

Den tropiska natten flyr hastigt när morgonen gryr. Först kommer fågelsången, lyrisk och genomträngande. Som om det varit instängt, flyter ljuset snabbt ut över hav och stad, över slum och lyxvillor, vita sandstränder och regnskogsklädda berg, plötsligt står solen redan högt på himlen.  Ljuden från staden växer nu, men de hann aldrig riktigt somna. När solen går upp och festerna tystnar, då har redan  gatsopare, städerskor, tidiga resenärer, för länge sedan börjat sin dag.

Rio de Janeiro är en av världens mest fantastiska städer. Staden ligger i ett tropiskt paradis, inramad av oändliga sandstränder (varav Cobacabana och Ipanema är de mest spektakulära), av dramatiska berg, av öar och regnskog. Problemen här är enorma, extrem fattigdom, extrema klassskillnader, våld, droger osv. Men livet sjuder och pulserar, invånarna älskar sin stad. De har inte varit framgångsrika i att rå på problemen, men att leva i nuet, forget tomorrow, det är man bra på. Det är en stad som berör och griper tag i en, någon chans att komma undan får vi inte !

Vi stannar här en  dag för att ”landa”, tidsanpassa oss. På lördag far vi till Bauru, en stad av Göteborgs storlek, där vi skall arbeta på P-I Brånemark institute och förse mindre bemedlade patienter från slum eller liknande förhållande med nya fasta implantattänder till förmån för deras hälsa och livskvalitet.

Skrivplats

Deltog i debatten om skolutredningen igår, en skolutredning som dragits i långbänk och som breddats till att också alla förskolor skall ingå. Något konstruktivt resultat av det  märktes dock inte i utredningen. Centralstyrarna Lotta Grönblad  m.fl verkar helt omedvetna om vilka kostnader det innebär att ständigt skjuta åtgärder framför sig.  De flesta föräldrar verkar dock se att det är viktigt att minska lokalytorna för att pengarna skall användas mer effektivt. Men inte majoriteten, de har inte  några effekter alls av samgruppering inlagda i sin budget 2009, de planerar för effekt om 3-5 år tyckte jag att Lotta G sa. Att BUN nämnden fortsätter att visa stora underskott det bekymrar inte henne, skall bli intressant att se när detta angrips i Eskilstunakurirens ledare. Sedan har ju många lärare och föräldrar på ett sådant möte alltid särintressen, och är oroliga för förändringar, det är förståligt . Dessutom blir en  skollokalutredning gärna lite fyrkantig , även om vi försökt få in barnperspektivet, skolor är ju så mycket mer än lokaler. Viktigt är att vi förtroendevalda  använder vår djupare kännedom om skolorna. I  skoloppositionen har många av oss mycket lång erfarenhet och nära kännedom om skolorna i Strängnäs vilket är bra. Vi skall vara sakliga och göra våra övervägande klokt och med ett totalgrepp när synpunkter från remissrundan kommit. Tar gärna emot synpunkter här på bloggen.

Efter den långa debattkvällen har jag tillbringat drygt halva natten med att leta efter mitt pass. Från klockan åtta jobbar jag på mottagningen till två. (Att vara småföretagare i Sverige kräver disciplin och flit ). Sedan kör protetikassistent Helen Nokia och jag  direkt till Arlanda för volontärjobbet i Brasilien. Vi beräknas anlända till RIO DE JANEIRO i morgon fm.